Månadens grundämnen - Kisel (Si) & Lantan (La)

2019-09-05

Det är i år 150 år sedan som Mendelejev för första gången publicerade en samling av grundämnen (Periodic Law), det som skulle bli det periodiska systemet. Unesco firar år 2019 som International Year of the Periodic Table of Chemical Elements.

Kisel (Si) och Lantan (La) är vårt åttonde och nionde grundämne i vår serie om grundämnen som hittats av forskare från Sverige.

Kisel-liknande material undersöktes tidigt av både Humphry Davy och Torbern Bergman, men den som myntade det svenska namnet Kisel och står som officiell upptäckare av grundämnet är Jöns Jacob Berzelius. Berzelius framställde rent kisel för första gången 1823. Han upphettade en blandning av kvarts, järn och kol, och då bildades järnsilicid. Berzelius hällde sen saltsyra på restprodukten och såg att det bildades mer vätgas än av samma mängd järn som han hade från början. Detta betydde att han måste ha framställt kvartsens "metall".

Kisel används framför allt som en del av en legering med aluminium för att skapa lättmetallegeringar som t.ex. används i bilar. Det används också i solceller och transistorer.

Lantan upptäcktes 1839 när svensken Carl Gustaf Mosander isolerade lantanoxid ur ceria (oren ceriumoxid). Han fann att endast en del av den bildade oxiden kunde lösas i salpetersyra då han upphettade ceriumnitrat. Den lösliga oxiden kallade han lantana. År 1841 separerade han lantana i lantana och didymia, varav den senare kom sedan han separerat ytterligare. Namnet kommer från grekiska lanthano, att ligga gömd. Lantana upptäcktes oberoende av Axel Erdman år 1939.

Lantan används i vissa legeringar och värmebeständiga material.

Fler nyheter

Månadens grundämnen - Kisel (Si) & Lantan (La)

2019-09-05

Det är i år 150 år sedan som Mendelejev för första gången publicerade en samling av grundämnen (Periodic Law), det som skulle bli det periodiska systemet. Unesco firar år 2019 som International Year of the Periodic Table of Chemical Elements.

Kisel (Si) och Lantan (La) är vårt åttonde och nionde grundämne i vår serie om grundämnen som hittats av forskare från Sverige.

Kisel-liknande material undersöktes tidigt av både Humphry Davy och Torbern Bergman, men den som myntade det svenska namnet Kisel och står som officiell upptäckare av grundämnet är Jöns Jacob Berzelius. Berzelius framställde rent kisel för första gången 1823. Han upphettade en blandning av kvarts, järn och kol, och då bildades järnsilicid. Berzelius hällde sen saltsyra på restprodukten och såg att det bildades mer vätgas än av samma mängd järn som han hade från början. Detta betydde att han måste ha framställt kvartsens "metall".

Kisel används framför allt som en del av en legering med aluminium för att skapa lättmetallegeringar som t.ex. används i bilar. Det används också i solceller och transistorer.

Lantan upptäcktes 1839 när svensken Carl Gustaf Mosander isolerade lantanoxid ur ceria (oren ceriumoxid). Han fann att endast en del av den bildade oxiden kunde lösas i salpetersyra då han upphettade ceriumnitrat. Den lösliga oxiden kallade han lantana. År 1841 separerade han lantana i lantana och didymia, varav den senare kom sedan han separerat ytterligare. Namnet kommer från grekiska lanthano, att ligga gömd. Lantana upptäcktes oberoende av Axel Erdman år 1939.

Lantan används i vissa legeringar och värmebeständiga material.