Per-Teodor Cleve

Per Teodor Cleve (10 februari 1840 – 18 juni 1905) var en svensk kemist, biolog, mineralog och oceanograf. Han blev student vid Uppsala universitet år 1858 och fick sin grundexamen år 1963 och sin doktorsexamen år 1968. Efter sin doktorsexamen blev han lektor i kemi och senare professor i allmän- och jordbrukskemi vid Uppsala universitet. Han var ordförande för kemi vid universitetet from och med 1874 och blev ordförande i Vetenskapsakademiens nobelkommitté för kemi 1900 fram till sin död 1905. Anmärkningsvärda studenter av Cleve är Ellen Fries, den första svenska kvinnan som fick en doktorsexamen, och Svante Arrhenius, vinnare av Nobelpriset i kemi 1903.

Cleve är mest känd för sin upptäckt av de kemiska grundämnena holmium och tulium år 1879. Han upptäckte det bruna ämnet holmiumoxid, och det gröna ämnet tuliumoxid, medan han undersökte ett prov av erbiumoxid. Han bidrog även med att vara den förste att bestämma grundämnet heliums atomvikt när han tillsammans med Abraham Langlet upptäckte helium i mineralen cleveit (uppkallad efter Cleve) år 1985. Dessutom upptäckte han sex former av dikloronaftalen och aminonaftalensulfonsyror, även kallade Cleves syror.