Vetenskapsradion: Gröna bakterier gör bränsle med hjälp av solljus

2019-08-05

Text från Sveriges Radio (Sara Sällström), länken innehåller även ett inslag från vetenskapsradion.

Hoppet om en framtid för klimatvänliga så kallade solbränslen har ökat efter framsteg i forskning vid Uppsala universitet.

Solbränslen skapas genom att designa om fotosyntetiserande bakterier så att de börjar producera användbara kemikalier med hjälp av bara sol, vatten och koldioxid.

I labbet där forskarna har lyckats göra den här processen mer effektiv står en massa flaskor med vad som liknar grön saft och skakar på olika plattor.

– Här är en del av våra modifierade cyanobakterier, och genom att de skakar blir det som att det finns vind och vågor som rör sig i sjön eller i havet, säger Peter Lindblad, som är professor i mikrobiell kemi här på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Cyanobakterier kallas ibland även för blågröna alger. Du hör ofta om dem vid den här tiden av året eftersom de ligger bakom sommarens algblomningar. Men för Peter Lindblad betyder cyanobakterier något helt annat än förstörda badmöjligheter.

De har fotosyntes och använder solljuset och luftens koldioxid för att få energi och växa till. Peter Lindblad och hans kollegor kan designa om cyanobakteriernas dna så att de utnyttjar en del av fotosyntesen till att tillverka butanol istället. Butanolen kan sedan bli exempelvis klimatvänligt bränsle.

Och från att ha vetat att det överhuvudtaget går har forskarna nu lyckats göra processen mer effektiv.

Det ökar hoppet om en framtida storskalig produktion. Speciellt eftersom cyanobakterierna kanske också kan användas för att minska koldioxidutsläppen från industrin. Men då måste många praktiska saker lösas.

– Man måste ha dem i vatten. Sedan är frågan hur mycket vatten, hur täta ska kulturerna vara och hur ska de effektivt få solenergi? Kan vi odla dem i Sverige året runt? Och vad kommer man att få betalt för att kunna fixera koldioxid? Det är centrala frågor för hur snabbt en kommersialisering ska kunna ske, säger Peter Lindblad.

Forskningen ingår i ett större EU-projekt som heter Photofuel och som koordineras av fordonstillverkaren VW.

Fler nyheter

Vetenskapsradion: Gröna bakterier gör bränsle med hjälp av solljus

2019-08-05

Text från Sveriges Radio (Sara Sällström), länken innehåller även ett inslag från vetenskapsradion.

Hoppet om en framtid för klimatvänliga så kallade solbränslen har ökat efter framsteg i forskning vid Uppsala universitet.

Solbränslen skapas genom att designa om fotosyntetiserande bakterier så att de börjar producera användbara kemikalier med hjälp av bara sol, vatten och koldioxid.

I labbet där forskarna har lyckats göra den här processen mer effektiv står en massa flaskor med vad som liknar grön saft och skakar på olika plattor.

– Här är en del av våra modifierade cyanobakterier, och genom att de skakar blir det som att det finns vind och vågor som rör sig i sjön eller i havet, säger Peter Lindblad, som är professor i mikrobiell kemi här på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Cyanobakterier kallas ibland även för blågröna alger. Du hör ofta om dem vid den här tiden av året eftersom de ligger bakom sommarens algblomningar. Men för Peter Lindblad betyder cyanobakterier något helt annat än förstörda badmöjligheter.

De har fotosyntes och använder solljuset och luftens koldioxid för att få energi och växa till. Peter Lindblad och hans kollegor kan designa om cyanobakteriernas dna så att de utnyttjar en del av fotosyntesen till att tillverka butanol istället. Butanolen kan sedan bli exempelvis klimatvänligt bränsle.

Och från att ha vetat att det överhuvudtaget går har forskarna nu lyckats göra processen mer effektiv.

Det ökar hoppet om en framtida storskalig produktion. Speciellt eftersom cyanobakterierna kanske också kan användas för att minska koldioxidutsläppen från industrin. Men då måste många praktiska saker lösas.

– Man måste ha dem i vatten. Sedan är frågan hur mycket vatten, hur täta ska kulturerna vara och hur ska de effektivt få solenergi? Kan vi odla dem i Sverige året runt? Och vad kommer man att få betalt för att kunna fixera koldioxid? Det är centrala frågor för hur snabbt en kommersialisering ska kunna ske, säger Peter Lindblad.

Forskningen ingår i ett större EU-projekt som heter Photofuel och som koordineras av fordonstillverkaren VW.